Monthly Archives

December 2016

Allmänt Filmer, tv-serier, dokumentärer m.m.

En liten lista

17th December 2016

 

Yodelihoo.

 

Tänkte göra en lista med mer eller mindre intressanta grejer som är aktuella i mitt liv just nu, bara för att jag fick feeling.

 

 


 

 

1. Skam är slut! Igår sändes det sista avsnittet av den tredje säsongen och mitt liv är över. Nej jag bara skojade, så pass involverad är jag inte (även om jag vet att många andra fans känner så atm). Tyckte tredje säsongen, som cirkulerade kring Isak och Evens relation, var ett mästerverk.

Säsong 1 var bra för det var genom den som jag blev intresserad av serien och fattade hur välgjord den är, säsong 2 fann jag ganska seg och kände inte alls något engagemang för Noora och Williams stormiga förhållande – men säsong 3, alltså. Wow. Det har varit kjempegreit. Om du ej sett Skam kan jag verkligen rekommendera den, finns på SVT Play med svensk text nu.

 

 

i cried

 

Dessutom gjorde några danskar en parodi på serien, vilken är ganska spot on om en känner till karaktärerna.

Dock danskar som pratar norska? I’m confused!

 

2. I veckan klämde jag och bae den sista säsongen av Parks and recreation efter typ ett års uppehåll och behövde genast något nytt att kolla på. Valet föll på Master of none (2015-), en serie skapad av Aziz Ansari som också är med i Parks. Och sweet baby jesus så bra den är! Lättsam och underhållande, men otroligt smart och samhällsmedveten.

Handlar om Dev (spelad av Aziz Ansari själv) som arbetar som skådespelare i New York och kommer i kontakt med ämnen som när alla ens vänner börjar skaffa barn, vad för relation en har till sina egna föräldrar när en blir äldre, att ständigt få spela en karikatyr av indiska människor i filmer, rasism, feminism etc etc. Rekommenderar x1000.

 

 

<33333

 

 

3. Jag klippte mig i torsdags. En ganska rejäl bit av håret strök med, men eftersom det var så torrt och slitet var det lika bra. Tycker alltid det är lite skämmigt när den som klipper en frågar när en senast klippte sig och jag måste stamma fram något svävande om att det var “ett tag sedan”. In truth: slutet av sommaren. Vet inte varför jag är så seg med att komma iväg och klippa mig, går först när håret är så slitet att det ser ut som att jag bott ute i vildmarken hela året. Nu är det dock fint och fräscht och jag är lycklig (även om det kostade ca en triljard).

 

i feel purdy

 

 

 

4. Tidigt imorgon bitti åker jag till USA! Åker med familjen och kommer först tillbringa några dagar i New York för att sedan åka vidare till Kansas där våra vänner bor. Ej varit i USA sedan 2008, vilket innebär att jag var 15 då och därmed lika gammal som kidsen jag nu arbetar med på skolan :-))) Känns väldigt bra. Är dock lite resfebrig och nervig, måste packa och får ej glömma något (glasögon/linser t.ex, kul att ej se något på två veckor). Annars känner jag att jag saknar USA. Var så länge sedan jag var där nu och det är så speciellt.

 

Kommer därmed bli radiotystnad från min sida under den tid jag är borta, tar nog ej med min dator (eller borde jag…?) och kan därmed ej blogga. Tillbaka på nyårsafton though, lagom jetlaggad och fucked till det nya året.

 


Så. En liten lista. Nu ska jag duscha.

 

Pusshej

 

 

Skolkurator Socionom

Första terminen som skolkurator: check!

17th December 2016

 

Woopediwoo.

 

Igår var det julfest på jobbet och även om jag ej är helt frisk från min förkylning än så hade jag kul. Drack en liten fördrink med mina kollegor i elevhälsan uppe på kontoret (kändes lite konstigt först att sitta i sin kuratorsfåtölj och hälla upp öl lol) och gick sedan ner till aulan för middag, quiz, allsång och dans. All in all var det en toppenkväll då alla verkligen fick släppa loss efter de här sista stressiga veckorna och eftersom jag inte kommer tillbaka till skolan något mer i år (avslutningen är nästa vecka) fick det bli mitt avslut på den här terminen. Good times.

 

 

myspys på kontoret

 

 

För mig känns det också mysko att jag nu arbetat en hel termin på den här skolan. Terminsstarten i början av augusti verkar både så avlägsen och så nära: då när jag skulle lära känna alla i personalen och vi lekte en massa lekar och yrade runt som om vi hade nollning på universitetet. Ett par veckor senare började (alla 950!) eleverna och då blev allting på riktigt: jag skulle faktiskt vara skolkurator och ha hand om de kids som behövde hjälp av något slag. Lyckligtvis gjorde jag ju praktik som skolkurator under socionomprogrammet så lite erfarenhet hade jag, men nu skulle jag vara helt ensam utan handledare och fatta mina egna beslut.

 

Och det blev verkligen en rivstart för mig. Elever kom in till mig på löpande band, föräldrar ringde och mailade och ville ha hjälp, jag fick upprätta ett slags schema för de regelbundet återkommande och snabbt ta mig an de som bara behövde hjälp för stunden med något jobbigt som hänt. Jag har lärt mig alla lärarnas namn och ämnesområden, samarbetat med dem gällande många elever, flängt runt på skolan och hållit ögon och öron öppna i korridorerna. Skrivit sida efter sida med minnesanteckningar av samtal med elever, telefonsamtal med föräldrar, funderingar kring vad jag ska göra härnäst etc.

 

Jag tycker högstadiet är ett otroligt kul område att jobba inom. Naturligtvis har det, som alla arbetsplatser I presume, sina ups and downs – stundtals har jag blivit alldeles GALEN på somliga av kidsen och deras tonårsfasoner och tjafsiga attityder. Varför håller ni på med mobilerna fastän det är mobilförbud? Varför kommer ni sent fastän ni vet att vi börjar den här tiden? Varför använder ni den där trappan trots att den är till för personalen? Jag har verkligen fått woman up och säga ifrån på skarpen när de försökt tänja på gränser och komma undan med stuff de inte ska göra (som en ju själv gjorde i den åldern…).

 

 

spontan reaktion när flamsandet överstiger ens tålamodsnivå

 

 

Jag har också varit totalt uttröttad och suttit kvar på övertid och skrivit orosanmälningar till socialtjänsten och ringt socialjouren och frågat om råd – och fått prata med otroligt duktiga och kunniga personer som hjälp mig i arbetet som ny socionom ute i arbetslivet. Har även haft mycket hjälp och stöd av mina kollegor – och speciellt den andra kuratorn (vi har en kurator för de yngre eleverna och en för de äldre, dvs jag) som har bra många fler år av erfarenhet i branschen och väglett mig när jag stått alldeles rådvill och inte fattat vad jag ska göra härnäst. Hade nog blivit väldigt ensamt på arbetsplatsen utan kollegorna i elevhälsan, även om jag blivit bra vän med många av lärarna också.

 

Men trots att jag stundtals blivit otroligt less på tjafsiga kids och slitit mitt hår av trötthet över att behöva skriva till soc än en gång så överväger de positiva sakerna helt klart de negativa. Jag har haft många givande samtal med elever, framför allt mina s.k. “stammisar” som jag tycker att jag kommit en lång väg med sedan terminsstarten. Fått många tacksamma ord från föräldrar som uttryckt hur glada de är över att jag träffar deras kids. Har ju också haft de spännande life skills-lektionerna där vi diskuterat normer, makt och hierarkier (med sjuorna) och sex och samtycke (med åttorna) och blivit alldeles amazed över hur mycket de kan och hur mycket de sett fram emot lektionerna. Som jag skrivit förut ska jag försöka göra detta med niorna under nästa termin.

 

Så, ja. I slutändan handlar det ju om att jag hade gett mig fan på att jobba som skolkurator för att jag visste att det var i skolmiljö som jag hör hemma arbetsmässigt, och nu när jag är här så känner jag verkligen att det är min “grej”. Jag tycker om att jobba både med enskilda samtal och ta reda på vad en elev kämpar med och hur vi ska göra det lättare, och jag tycker om att ha lektioner med grupper där vi kommer fram till saker genom att diskutera. Jag har fått en stark känsla av att det här är “vår skola” och “våra elever” och att vi ska göra allting för att de ska ha det så bra som möjligt.

 

Och det kommer jag fortsätta med under vårterminen också!

 


 

Pusshej

Allmänt

Tyck synd om miggg

13th December 2016

 

Brööööl.

 

Så hände det till slut. Jag har blivit sjuk. Det är i och för sig knappast någon överraskning, många är sjuka nu och jag var ju ute och reste i helgen och tröttade ut mig etc. Jag jobbade dock igår så tänkte att det inte var så farligt, kunde visserligen inte andas genom näsan av täpptheten men värre saker har hänt. Mådde ändå helt okej när jag kom hem på kvällen.

 

Imorse var emellertid DÖDEN. Om jag inte kunde andas tidigare så var det inget mot hur det kändes kl 06. Totalstopp i näsan, läppar som torkat sönder, halsen kändes som att den blivit manglad av en motorsåg. Så jävla slut och trött i huvudet och kroppen. Misär. Fick sjukanmäla mig från jobbet och gå i dvala under täcket. Är som sagt inget oväntat att jag gått och blivit sjuk, men gu vad det suger när en väl hamnat där. Bröl.

 

 

exakt

 

 

Så. Nu sitter jag uppkrupen i min lelle fåtölj i myskläder och hostar för mig själv. Förhoppningsvis hinner jag bli frisk innan det är dags för julfest med jobbet – och speciellt innan jag ska åka iväg till USA. Eeek!

Pusshej

Allmänt Filmer, tv-serier, dokumentärer m.m.

En helg på resande fot + ny favvofilm

11th December 2016

 

Yuhuuu.

 

Tänkte skriva ett kort inlägg innan jag ska gå och lägga mig. Den här helgen har mostly bestått av resande vilket gjort mig mer än lovligt trött och inte alls speciellt utvilad och peppad på den kommande arbetsveckan, men jag kan åtminstone trösta mig med att det nu bara återstår fem dagar – sedan har jag klarat av att jobba en hel termin som skolkurator och får ledigt i tre veckor! Måste orka den sista tiden.

 

 

hur det känns nu innan lovet

 

 

Men anyway. Resandet. På fredagskvällen tog jag och mamma båten över till Finland för att lämna vår hund hos mina farföräldrar eftersom vi reser bort nästa vecka. Vi steg iland tidigt på lördagsmorgonen och åkte tåg till den lilla staden där större delen av mina släktingar bor. Hängde hos mormor och träffade min brorsa som gjort sin militärtjänst där under ett år nu. Var en pretty chill dag och på kvällen gick jag ut och tog en öl med en polare från stan som jag känt sedan vi var typ 17.

 

Nu på söndagen var det dags att åka tillbaka till Sverige igen, hunden var överlämnad och uppdraget slutfört. Åkte tåg till flygplatsen, flög över Östersjön och åkte sedan tåg + tunnelbana hem till bae i Fruängen. Släpat på en sjuhelvetes tung väska vilket gett mig en mördande huvudvärk av ansträngningen i ryggen (hur kunde jag ens ha så mycket packning, var seriöst borta 2 dygn). För att inte tala om hur mycket energi den förbannade båtresan tar av en, sover alltid så dåligt då och det känns ett tag efteråt. Så – jag är med andra ord TRÖTT. Men nu är det över. Och det var kul och viktigt att träffa släkten, firar ju jul utan dem för första gången någonsin i år faktiskt.

 

 

jag atm

 

 

Sist och slutligen vill jag bara säga att jag fått en ny favoritfilm när det gäller komedi. Såg Wet hot american summer (2001) igår och blev helt frälst. I motsats till vad namnet antyder så är det ingen American Pie-liknande film, utan snarare komedi på en helt annan nivå. Om någon sett den gamla klassikern Airplane! från 1980 så kanske ni får ett hum om hurdan humor den här filmen bestod av, det var så otroligt många random och helt outrageous scener som jag bara tokälskade. När det är så knäppt att en inte kan låta bli att skratta för att ingenting mejkar sense.

 

Jag blev till och med så förtjust i den här filmen att jag såg om den ikväll när jag kom hem tillsammans med bae, och om jag vill se om en film så kort efter att jag sett den första gången så vet jag att jag fastnat. Det var verkligen precis min humor, samt många skådisar jag tycker om som är väldigt kända nu men inte var det när filmen släpptes vilket gör det kul att se dem i en sådan roll (en väldigt ung Amy Poehler och Bradley Cooper, exempelvis). Rekommenderas starkt om en känner för att skratta, den gör verkligen parodi på alla fåniga ~love movies~ från 80-talet.

 

<3333

 


 

Nu måste jag krama bae lite mer och sen sova.

 

Pusshej

 

 

! VIKTIGT !

Sexualkunskapstankar

8th December 2016

 

Todelihoooo.

 

Nu har jag haft mina sista life skills-lektioner för den här terminen. Hade två halvklasser i åttan idag (helt slut, hur orkar lärare ha lektioner hela dagen? cred) och förutom att jag lyckades skvätta färg från en whiteboardpenna rakt i mitt fejs (….) halvvägs in under det ena passet så gick det superbra. Alltså att kidsen verkligen sitter som tända ljus med ögon och öron öppna när en pratar om vikten av samtycke, ömsesidighet och bra-känsla vid sex! Slutar aldrig förvånas över hur till och med de mest pratiga ungarna lugnar ner sig och lyssnar när vi kommer in på de ämnena.

 

Nu när terminen går mot sitt slut och min motivation till att ta tag i nya projekt är väldigt låg har jag i alla fall funnit styrka och pepp i de här life skills-lektionerna. Har börjat fundera på vad jag skulle vilja göra till våren: dels någon sorts uppföljning med åttorna angående samtyckeslektionerna vi haft, kidsen glömmer snabbt och jag vill att det ska sitta som berget, men också något större projekt med niorna. Har skrivit om det förut men skulle vilja ha flera lektioner med dem: en om samtycke, en om STI och preventivmedel (kunskapsnivåerna varierar avsevärt mellan eleverna angående detta) och en om normer och speciellt heteronormen. Det är fullt genomförbart, jag måste bara våga “pusha” igenom förslaget som jag gjorde angående åttorna den här terminen.

 

 

jag när jag drömmer mig bort om alla sexualkunskapslektioner jag vill ha

 

 

Fick förresten en kommentar här på bloggy som jag blev glad av att läsa. Det var ett urklipp från en rapport som MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) publicerat gällande skapandet av en tryggare skolmiljö för unga hbtq-personer. Hela rapporten i sig är mycket intressant och viktig, men postar det specifika urklippet som stod i kommentaren:

 

 

”Förutom att ha ett hbtq-perspektiv i undervisningen berättar unga också om
betydelsen av att synliggöra hbtq-frågor i skolans fysiska miljö genom exempelvis
regnbågsflaggor eller affischer.

”Har också känt mig tryggare om jag till exempel gått på en skola med pro hbtqaffischer
eller att lärare tar med det perspektivet i sin undervisning.” (Bisexuell
cistjej, 16‒17 år).

Att lyfta hbtq-frågor i skolan ger inte bara unga kunskap om frågorna utan har också en
identitetsstärkande funktion. Unga ger exempel på vikten av att inte utgå från
heteronormativa föreställningar i undervisningen, oavsett om det finns elever som är
öppna hbtq-personer i klassen eller skolan. Genom att på ett naturligt sätt visa en
mångfald av sexualiteter, könsidentiteter och könsuttryck i undervisningen ges alla unga
en möjlighet till kunskap om andra vars liv de kan känna igen sig i. ”

 

 

Det här är så himla viktigt. Att inkludera alla sexualiteter, könsidentiteter och könsuttryck i skolans undervisning, att liksom inte bara ta för givet att alla är straighta cis-kids. Allt för ofta känns det som att allt hbtq-relaterat görs till någon sorts “sidogrej” en kan ägna lite extra uppmärksamhet någon gång ibland, som exempelvis att RFSL bokas in för en temadag om det finns tid – eller att det endast är hos kuratorn som det finns regnbågsflaggor (och regnbågsljus!) när det borde vara lika självklart att de hänger ute i korridorerna som affischerna om allas lika värde oavsett religion och etnicitet som hänger där.

 

Den erfarenhet jag har av att snacka sexualkunskap med tonåringar är att de rent generellt är väldigt öppensinnade och medvetna: det är inget konstigt för dem att använda pronomen hen, att vara pansexuell är något många hört talas om, de vill veta hur femidomer (kondomer för personer med fitta) fungerar och så vidare. Men det är också väldigt mycket de inte vet, som exempelvis att mödomshinnan inte existerar, vad dagen-efter-piller (akut p-piller) är för något, att HIV inte längre är dödligt med rätt mediciner – och framför allt vad trans* är för någonting.

 

När skolan jag jobbar på hade konferens i mitten av terminen för alla inom samma skolkoncern fick vi möjligheten att delta i olika workshops om skolrelaterat arbete och då gick jag på en workshop om hur en kan inkludera sexualkunskap i sin undervisning. Nu är ju inte jag lärare men jag har som bekant ett brinnande intresse för sexualkunskap i skolan så det kändes relevant att vara där. Tyvärr var det inte alltför många deltagare på plats och jag minns inte riktigt vad vi fick för tips, men ändå var det ju ett så viktigt ämne. Mer sexualkunskap – och framför allt hbtq-kunskap – i det ‘vardagliga’ skolsnacket! Precis som att många kids börjar ha mer koll på olika sexuella läggningar, ska det bli lika vanligt att ha koll på vad trans* är.

 


 

Det var det. Nu ska jag kolla på sista säsongen av The Fall. Lööööv detective superintendent Stella Gibson.

 

Pusshej

Personligt Träning

En liten stoltis

7th December 2016

 

Hurra!

 

Jag gjorde’re, jag gick till gymmet och tränade som jag hade tänkt. Är väldigt stolt över mig själv eftersom jag hade en punkt under arbetsdagen då jag var pisstrött och tänkte att jag skulle avboka min zumba och gå hem och sova. Jag är glad att det inte blev så i alla fall, känns alltid så bra i mig när jag kan traska hem igen efter passet och tänka på att jag faktiskt klarade av att gå och träna och inte bara gav upp som alla andra triljoner gånger jag försökt ta tag i det.

 

*vad jag försöker tänka att jag ser ut som under passet*

 

Åh, zumba! Det är verkligen min träningsform, det. Visserligen har jag valt ut ett löpband som är “mitt” på gymmet som jag alltid går/springer på och det är ganska skönt för då får jag vara i min egen lilla värld, men zumban är ju det som frigör endorfinerna och får en att bli helt sprallig. Har varit på några pass nu med olika instruktörer och alla är bra, speciellt hon som ledde oss ikväll gillar jag eftersom hon är så peppig och får med alla direkt.

 

Det är salsa och samba och house och mitt i allt typ vild country. Musikstilarna blandas och går in i varandra men dansmovesen är de samma: rumpskak och svängande höfter och tricky steg till höger och vänster och snurra och ner mot golvet och så vidare. Min absoluta favorit är en låt som kommer precis i slutet, när en redan är så utpumpad att svetten forsar och så ska vi köra det sista rycket. Basen dånar och pulsen är på väg genom taket, men det är en sådan otrolig känsla när alla dansar i takt och kör slut på sina allra sista krafter innan det är dags för avslappning. Blir alldeles lycklig just då även om det kanske låter konstigt.

 

 


 

 

Nu ska jag ta den där asvarma kvällsduschen som jag nämnde tidigare och coza ner mig i sängen med någon film. Kommer nog sova gott inatt, tror jag!

Pusshej

 

 

Allmänt Filmer, tv-serier, dokumentärer m.m.

Ett steg närmare jullovet + tankar om Skam

7th December 2016

 

Mööö.

 

Arbetsdagen är slut och jag är ännu ett steg närmare jullovet. Räknar ner dagarna i min kalender och ser i princip ljuset i slutet av tunneln. Har mina sista life skills-lektioner imorgon och eftersom alla åttor och nior är på PRAO nästa vecka håller jag på och säger tack och hej för den här terminen till elever i de årskurserna som jag har samtal med. De jag hunnit prata med hittills säger att de vill fortsätta gå till mig under nästa termin också, vilket är kul för då tycker de ju att deras kurator är bra – samtidigt som de faktiskt går hos mig pga de har problem av något slag och jag vill att de ska må toppen och inte behöva mig längre! Knepigt.

 

 

img_3789

bjussar på en bild av mitt lella kontor också

 

I övrigt har jag nu blivit en av dem som sitter och hänger på Skams hemsida i väntan på nya klipp och sms-konversationer, har ju lyckats kolla ikapp serien så måste vänta en vecka mellan avsnitt som alla andra. Kobra sände igår ett intressant program om hur vårt tv-tittande har förändrats och pratade då om just Skam, hur tittarna får interagera med seriens karaktärer genom att de alla har instagramkonton där de helt enkelt “är” sina rollkaraktärer (kontona är egentligen styrda av seriens skapare). Sms-konversationerna och klippen på hemsidan hör också till den interaktionen. Tycker det är både spännande och lite creepy att bli så pass involverad i ett gäng fiktiva karaktärers liv.

 

 

cza6iscwiaa1wny

<3

 

Men ack, en sån bra serie ändå. En kompis skrev ett inlägg på Facebook idag och bad alla lista sina bästa norska ord från serien och många bekanta förslag kom upp: kødda (skoja), gutta (killar), drittsekk (douchebag), puppene (brösten), hva skjer da? (vad händer?), luremus (min favorit! fortf osäker på betydelse dock, clit-tease?) och många fler. Nu har ju SVT börjat sända serien med svensk text men en har ju kollat på den norska kanalen fram tills nu med norska subtitles, har fått gissa mig fram till många saker måste jag säga. Ändå fattar en ju bra mycket mer av det än danska! Bron exempelvis skulle jag inte kunna se utan subs, hehe.

 


 

Nu ska jag småningom börja göra mig klar att pysa iväg till gymmet. Kroppen vill mest ta en asvarm kvällsdusch och krypa till kojs, MEN jag har nu lyckats hålla igång den här motionsskiten i snart två veckor vilket måste vara något sorts personligt rekord (…….) så det är ju bara att fortsätta. Zumba, here I come! Sen kan jag mysa. Kanske kolla på lite nya Skam-klipp om de sänds medan jag är borta…?

 

Pusshej

 

 

 

Allmänt Personligt Socionom

Självständighetsdagen + tankar om stress & motivation

6th December 2016

 

Todelihooo!

 

Idag firar Finland 99 år som självständigt land och kvällen till ära var jag hemma hos mina föräldrar för att fira detta. Eller, fira och fira. Vi käkade middag tillsammans och sedan kollade mamma i vanlig ordning på balen (eller mottagningen, som mormor informerade mig om att det heter) i Helsingfors då presidentparet skakar hand med sina ca 1000 gäster (skojar ej, tar över en timme och är fabulöst tråkigt). Blev dock berörd när veteranerna kom in först av alla, de som slagits i kriget och sett till att vi faktiskt har den där självständigheten. En annars ganska obekant patriotism infann sig.

 

 

img_0009

*försöker hänga med i finskan*

 

Vidare har det varit smått galet på jobbet idag, har kuratorerat som aldrig förr. Eleverna har mycket skolarbete som ska göras nu innan lovet och stressen och pressen är hög. Många klappar ihop vid insikten om att de kanske inte kommer ro hem betyget A i alla ämnen som de ställt in sig på, andra går och oroar sig över presentationer de ska göra inför klassen så pass mycket att nojan blir alldeles övermäktig. Har handlat mycket om att lugna ner och strukturera upp – vilket kan vara quite the challenge för en person som redan nu stressar sönder över skolarbete som ska in efter jullovet.

 

Jag funderar över hur somliga av de här elevernas liv kommer att te sig i framtiden, då de redan nu vid unga tonår bär på en sådan betygshets att deras tillstånd påminner om någon som arbetat så hårt under så lång tid att denne är på väg rätt in i väggen med en obönhörlig utmattningsdepression till följd. Nu råkar ju jag jobba på en smått elitistisk skola där höga akademiska resultat förväntas och till och med ingår i skolans ledord, men att kids idag känner stress över att få höga betyg för att således “klara sig i livet” är ett allmänt känt och utbrett fenomen. Det tar över hela deras liv – och då är vi ändå bara på högstadiet just nu. Gymnasiet och möjligtvis universitetet väntar.

 

Intressant nog träffar jag också elever med jämna mellanrum som har totalt motsatt form av problematik, dvs låga nivåer av ambition där de gör precis det som krävs för godkänt och sedan inte så mycket mer. Det blir svårt att finna motivation till att göra något en inte har intresse av, fokuset glider lätt iväg både på lektioner och när en ska plugga hemma och det finns tusen andra grejer som är roligare att snöa in sig på än ett specifikt skolämne. Ofta ser de inte den låga motivationsnivån som något enormt problem, det är mer att det skulle vara “kul” att få lite högre betyg, men det kommer kanske inte göras några större krafttag för att faktiskt nå dit.

 

Jag tänker tillbaka på min egen skoltid – grundskola, gymnasium och universitet – och tänker att jag definitivt hör till den senare kategorin. Det har funnits perioder i mitt liv då jag starkt funderat på om jag har någon form av ‘light’ ADD då jag har så oerhört svårt att ta till mig information om någonting jag inte är intresserad av eller har rent praktisk nytta av, orden blir till en sorts abstrakt kludd i hjärnan som jag inte riktigt kan sortera någonstans varpå jag filtrerar ut det istället. Vid plugg (tänker specifikt på universitetet nu) har mitt fokus varit på allt möjligt annat utom det jag borde fokusera på och mitt huvud har växlat mellan total tomgång och överhettning för att fatta vad det är jag läser/skriver i vissa sammanhang.

 

Stundtals har jag tänkt på samma sätt som eleverna på skolan när det gäller det där med låg motivationsnivå inför det akademiska: klart det vore roligt att få ett högre betyg, jag borde satsa mer, plugga mer, trycka in information i hjärnan och verkligen anstränga mig, jag kan ju kanske om jag verkligen försöker… etc. Nu på senare tid har jag istället accepterat det faktum att jag är en sådan person som endast kan lära mig på riktigt när jag får ägna mig åt det jag faktiskt är intresserad av, och speciellt när jag lär mig genom att göra. Genom praktiskt socialt arbete, det vill säga det jag ägnar mig åt just nu i mitt yrkesliv, har jag lärt mig en triljard gånger mer saker än jag någonsin hoppades på att finna i en bok, och det känns väldigt bra för mig.

 

Så jag tänker på kidsen som sliter sitt hår och är på gränsen till nervsammanbrott på grund av sin betygshets och tror att deras liv kommer att gå under för att inte prickar in högsta betyg i alla ämnen, och blir sorgsen över att de mår som de gör och lever sina unga liv med ständig ångest. På samma sätt funderar jag också över kidsen som beskriver sina låga motivationsnivåer med en suck och en uppgiven axelryckning, och vill bara säga att det kommer bli bra ändå. Hitta din nisch i livet, ditt intresse, det du brinner för, så spelar det inte så jäkla stor roll om du fick A eller E i samhällskunskap i sjuan. Det fixar sig ändå.

 

Så. På’t igen imorgon bara. Om jag kan underlätta för åtminstone en enda unge genom att lyssna, låta dem tala eller gråta ut, ge stöd och råd, prata om framtiden och vilka möjligheter som finns istället för att bara fokusera på allt det som känns pissigt i stunden, genom att visa att jag tar dem på allvar och att de får känna precis allting som de känner, men också genom att tala om att det inte alltid måste vara just sådär – då känner jag att jag gjort vad jag kom dit för.

 


 

Nu är det dags för kvällsdusch, min obligatoriska kvällsritual. Det är bra för att stressa ner efter sådana här intensiva dagar.

Pusshej

 

 

 

 

 

Personligt

Mystiska drömmar

4th December 2016

 

Todelihoo.

 

Sitter här denna stillsamma söndagseftermiddag och funderar kring en mystisk dröm jag hade inatt – eller rättare sagt imorse då jag hade varit vaken en stund och bestämde mig för att sova lite mer för att riktigt utnyttja sovmorgonen. Det är egentligen aldrig en bra idé för mig eftersom jag väldigt ofta drömmer något skumt när jag sover på “konstiga” tider, det vill säga mitt på dagen eller, som nu, när jag somnar om efter att först ha varit vaken ett tag.

 

 

 

Hur som helst. Jag drömde att det var måndag och att jag befann mig på skolan där jag jobbar, vilket var konstigt eftersom jag ska på skolkuratorsträff imorgon (i verkligheten dvs) och därför inte borde ha befunnit mig på skolan. I drömmen minns jag att jag blev stressad, minuterna tickade förbi och jag förstod inte varför jag befann mig på arbetsplatsen när jag egentligen borde vara på den där kuratorsträffen där alla andra kuratorer befann sig.

 

Där någonstans fick jag en insikt om att jag drömde, jag förstod liksom att det jag var med om inte var på riktigt. Jag hade ju planerat för kuratorsträffen, vetat om den i flera veckor, nästan månader, jag har det antecknat i min kalender och till och med satt en påminnelse på mobilen – det var helt orimligt att jag skulle ha glömt det och åkt till skolan ändå. Det var den orimligheten som fick mig att tänka att jag faktiskt befann mig i en dröm.

 

Ändå kändes allting runt mig så verkligt, som det ju så ofta gör i drömmar. Skolan såg ut som vanligt, mitt kontor såg ut som vanligt, kollegorna såg ut som vanligt. Jag pratade till och med med några elever i drömmen och upplevde samma problem som jag kan göra många gånger i verkligheten när det gäller elever i grupp som kommer och frågar om någonting: de pratar ofta i mun på varandra och det är svårt att veta vem en ska fokusera på. En liten detalj som gjorde att drömmen kändes desto mer verklig.

 

Men som sagt, jag hade förstått att det var en dröm, vilket också innebar att jag visste att jag måste vakna ur den. Det kändes helt enkelt fel att befinna sig i en värld som liknade verkligheten så mycket, men som trots allt inte var på riktigt. I den sista “scenen” satt jag och pratade med en av mina närmsta kollegor och förklarade tårfyllt (varför jag grät vet jag faktiskt inte) att allting bara var en dröm och att jag måste vakna. Kollegan såg oförstående på mig – och i nästa stund var jag vaken.

 

När jag slog upp ögonen kände jag lättnad, vilket ju också är väldigt vanligt när en vaknar ur en mer eller mindre obehaglig dröm. Det kändes skönt att komma tillbaka till verkligheten och få mina tankar bekräftade, alltså att jag hade befunnit mig i en dröm som jag nu vaknat ifrån – så vida en inte vill införa olika Inception-relaterade teorier där jag egentligen fortfarande befinner mig i drömmen och har jag egentligen vaknat på riktigt och vad är verkligheten etc (jag kan möjligtvis ha sett för många sci fi-filmer på det temat…).

 

 

Det här fenomenet, alltså att en är medveten om att en drömmer, kallas för lucid dreaming (“klardrömmande” på svenska) och är något jag endast varit med om ett fåtal gånger i mitt liv. Själva insikten om att en befinner sig i en miljö som inte är “på riktigt” är förenat med en del skräck såväl som förundran, och jag diskuterade med bae att det vore ganska spännande att kunna kontrollera det här tillståndet och göra vad en vill när en befinner sig i drömvärlden. Dock valde jag ju, som jag nyss skrev, att vakna från drömmen eftersom jag tyckte den var ganska skum. Får väl se om jag får chansen att klardrömma någon gång snart igen.

 


 

I övrigt hade vi våra gäster här igår på spelkväll, vilket var mycket trevligt. Spelade både gamla hederliga brädspel som Hufvudstaden (frågesport om Stockholm med vissa Monopol-liknande twists and turns) samt några spel ur Jackboxsamlingen, vilket är spel på datorn som en kopplar upp sig till via sin mobil och kör tillsammans, exempelvis gissa ord, pictionary, sant eller falskt etc. Det var kul att umgås med många och skratta tillsammans, speciellt efter fredagen då jag bara somnade helt utmattad.

 

Nu ska jag strax pysa iväg på söndagens zumbapass och sedan blir det bara mys resten av dagen. Imorgon är det som bekant dags för kuratorsträff vilket borde bli intressant. Kommer i alla fall inte glömma bort det, om en säger så…

 

Pusshej

 

Allmänt

Vaknat ur ide

3rd December 2016

 

Todelihoo.

 

Nu har jag bestämt mig för att gå upp ur sängen och vakna till lite – efter 12 timmars sömn (!). Igår efter jobbet gick jag återigen och dansade zumba och efteråt var jag så slut av den fysiska ansträngningen blandat med allmän fredagströtthet att hela jag gick på sparlåga. Åt fredagsmiddag med bae, kollade på How to get away with murder (plöjer avsnitt på löpande band…) och somnade sedan som en småbarnsförälder. Spännande kväll!

 

 


Det kan stundtals kännas
lite tråkigt att wastea fredagen, det är liksom dagen en går och väntar på hela veckan och när den väl kommer så somnar en bara. Men jag kan helt enkelt inte hålla mig vaken när det blir kväll, blir någon sorts urladdning och jag vill bara coza ner mig i sängen. Är väl inte så konstigt när en jobbar heltid på en skola med ca 1000 kids i åldrarna 10 – 15 som kommunicerar genom att bröla åt varandra på olika frekvenser och kräver ens uppmärksamhet med jämna mellanrum.

 

Hade ändå en ganska chill fredag med ett väldigt lyckat life skills-pass, mötte en riktigt bra grupp i åttan som lyssnade uppmärksamt och kom med många bra inputs och frågor. Är så kul när vi kan komma fram till “uppenbarelser” tillsammans, exempelvis som när jag lät dem brainstorma fritt kring vilka ord de förknippar med sex och oskuld kom upp, varpå jag skrev det på tavlan och strök bort O:et och frågade om en isåfall är “skuld” när en haft sex. Tycker oskuld är ett problematiskt ord, men vill låta dem förstå varför själva och inte bara förmana dem om rätt och fel. Var kul att se reaktionen i alla fall.

 

Sedan blev jag förstås lite extra glad när jag i början av lektionen meddelade dem att jag förutom att vara deras skolkurator också jobbar för RFSU, till vilket några elever svarade “vi vet, vi såg dig på TV” :-))) Måste erkänna att jag blev ganska stolt över att de kände igen sin gamla kurator på tv, vissa av dem vet inte ens vad jag heter, haha.

 

 

😀

 


 

 

Nu ska jag kolla på senaste avsnittet av Skam, är mycket nyfiken på hur det går i relationen mellan Isak och Even. Enligt folks reaktion på twitter händer något ~dramatiskt~ i avsnittet och det var ett himla liv. Jag är bara glad att säsong 3 handlar om grabbarnas relation och inte Noora och William som hela säsong 2, spolade seriöst igenom de sista avsnitten pga så uttråkad. Mer gaymys, tack!

 

<33333

 

Pusshej