Personligt

Mystiska drömmar

4th December 2016

 

Todelihoo.

 

Sitter här denna stillsamma söndagseftermiddag och funderar kring en mystisk dröm jag hade inatt – eller rättare sagt imorse då jag hade varit vaken en stund och bestämde mig för att sova lite mer för att riktigt utnyttja sovmorgonen. Det är egentligen aldrig en bra idé för mig eftersom jag väldigt ofta drömmer något skumt när jag sover på “konstiga” tider, det vill säga mitt på dagen eller, som nu, när jag somnar om efter att först ha varit vaken ett tag.

 

 

 

Hur som helst. Jag drömde att det var måndag och att jag befann mig på skolan där jag jobbar, vilket var konstigt eftersom jag ska på skolkuratorsträff imorgon (i verkligheten dvs) och därför inte borde ha befunnit mig på skolan. I drömmen minns jag att jag blev stressad, minuterna tickade förbi och jag förstod inte varför jag befann mig på arbetsplatsen när jag egentligen borde vara på den där kuratorsträffen där alla andra kuratorer befann sig.

 

Där någonstans fick jag en insikt om att jag drömde, jag förstod liksom att det jag var med om inte var på riktigt. Jag hade ju planerat för kuratorsträffen, vetat om den i flera veckor, nästan månader, jag har det antecknat i min kalender och till och med satt en påminnelse på mobilen – det var helt orimligt att jag skulle ha glömt det och åkt till skolan ändå. Det var den orimligheten som fick mig att tänka att jag faktiskt befann mig i en dröm.

 

Ändå kändes allting runt mig så verkligt, som det ju så ofta gör i drömmar. Skolan såg ut som vanligt, mitt kontor såg ut som vanligt, kollegorna såg ut som vanligt. Jag pratade till och med med några elever i drömmen och upplevde samma problem som jag kan göra många gånger i verkligheten när det gäller elever i grupp som kommer och frågar om någonting: de pratar ofta i mun på varandra och det är svårt att veta vem en ska fokusera på. En liten detalj som gjorde att drömmen kändes desto mer verklig.

 

Men som sagt, jag hade förstått att det var en dröm, vilket också innebar att jag visste att jag måste vakna ur den. Det kändes helt enkelt fel att befinna sig i en värld som liknade verkligheten så mycket, men som trots allt inte var på riktigt. I den sista “scenen” satt jag och pratade med en av mina närmsta kollegor och förklarade tårfyllt (varför jag grät vet jag faktiskt inte) att allting bara var en dröm och att jag måste vakna. Kollegan såg oförstående på mig – och i nästa stund var jag vaken.

 

När jag slog upp ögonen kände jag lättnad, vilket ju också är väldigt vanligt när en vaknar ur en mer eller mindre obehaglig dröm. Det kändes skönt att komma tillbaka till verkligheten och få mina tankar bekräftade, alltså att jag hade befunnit mig i en dröm som jag nu vaknat ifrån – så vida en inte vill införa olika Inception-relaterade teorier där jag egentligen fortfarande befinner mig i drömmen och har jag egentligen vaknat på riktigt och vad är verkligheten etc (jag kan möjligtvis ha sett för många sci fi-filmer på det temat…).

 

 

Det här fenomenet, alltså att en är medveten om att en drömmer, kallas för lucid dreaming (“klardrömmande” på svenska) och är något jag endast varit med om ett fåtal gånger i mitt liv. Själva insikten om att en befinner sig i en miljö som inte är “på riktigt” är förenat med en del skräck såväl som förundran, och jag diskuterade med bae att det vore ganska spännande att kunna kontrollera det här tillståndet och göra vad en vill när en befinner sig i drömvärlden. Dock valde jag ju, som jag nyss skrev, att vakna från drömmen eftersom jag tyckte den var ganska skum. Får väl se om jag får chansen att klardrömma någon gång snart igen.

 


 

I övrigt hade vi våra gäster här igår på spelkväll, vilket var mycket trevligt. Spelade både gamla hederliga brädspel som Hufvudstaden (frågesport om Stockholm med vissa Monopol-liknande twists and turns) samt några spel ur Jackboxsamlingen, vilket är spel på datorn som en kopplar upp sig till via sin mobil och kör tillsammans, exempelvis gissa ord, pictionary, sant eller falskt etc. Det var kul att umgås med många och skratta tillsammans, speciellt efter fredagen då jag bara somnade helt utmattad.

 

Nu ska jag strax pysa iväg på söndagens zumbapass och sedan blir det bara mys resten av dagen. Imorgon är det som bekant dags för kuratorsträff vilket borde bli intressant. Kommer i alla fall inte glömma bort det, om en säger så…

 

Pusshej

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply