Skolkurator Socionom

Första terminen som skolkurator: check!

17th December 2016

 

Woopediwoo.

 

Igår var det julfest på jobbet och även om jag ej är helt frisk från min förkylning än så hade jag kul. Drack en liten fördrink med mina kollegor i elevhälsan uppe på kontoret (kändes lite konstigt först att sitta i sin kuratorsfåtölj och hälla upp öl lol) och gick sedan ner till aulan för middag, quiz, allsång och dans. All in all var det en toppenkväll då alla verkligen fick släppa loss efter de här sista stressiga veckorna och eftersom jag inte kommer tillbaka till skolan något mer i år (avslutningen är nästa vecka) fick det bli mitt avslut på den här terminen. Good times.

 

 

myspys på kontoret

 

 

För mig känns det också mysko att jag nu arbetat en hel termin på den här skolan. Terminsstarten i början av augusti verkar både så avlägsen och så nära: då när jag skulle lära känna alla i personalen och vi lekte en massa lekar och yrade runt som om vi hade nollning på universitetet. Ett par veckor senare började (alla 950!) eleverna och då blev allting på riktigt: jag skulle faktiskt vara skolkurator och ha hand om de kids som behövde hjälp av något slag. Lyckligtvis gjorde jag ju praktik som skolkurator under socionomprogrammet så lite erfarenhet hade jag, men nu skulle jag vara helt ensam utan handledare och fatta mina egna beslut.

 

Och det blev verkligen en rivstart för mig. Elever kom in till mig på löpande band, föräldrar ringde och mailade och ville ha hjälp, jag fick upprätta ett slags schema för de regelbundet återkommande och snabbt ta mig an de som bara behövde hjälp för stunden med något jobbigt som hänt. Jag har lärt mig alla lärarnas namn och ämnesområden, samarbetat med dem gällande många elever, flängt runt på skolan och hållit ögon och öron öppna i korridorerna. Skrivit sida efter sida med minnesanteckningar av samtal med elever, telefonsamtal med föräldrar, funderingar kring vad jag ska göra härnäst etc.

 

Jag tycker högstadiet är ett otroligt kul område att jobba inom. Naturligtvis har det, som alla arbetsplatser I presume, sina ups and downs – stundtals har jag blivit alldeles GALEN på somliga av kidsen och deras tonårsfasoner och tjafsiga attityder. Varför håller ni på med mobilerna fastän det är mobilförbud? Varför kommer ni sent fastän ni vet att vi börjar den här tiden? Varför använder ni den där trappan trots att den är till för personalen? Jag har verkligen fått woman up och säga ifrån på skarpen när de försökt tänja på gränser och komma undan med stuff de inte ska göra (som en ju själv gjorde i den åldern…).

 

 

spontan reaktion när flamsandet överstiger ens tålamodsnivå

 

 

Jag har också varit totalt uttröttad och suttit kvar på övertid och skrivit orosanmälningar till socialtjänsten och ringt socialjouren och frågat om råd – och fått prata med otroligt duktiga och kunniga personer som hjälp mig i arbetet som ny socionom ute i arbetslivet. Har även haft mycket hjälp och stöd av mina kollegor – och speciellt den andra kuratorn (vi har en kurator för de yngre eleverna och en för de äldre, dvs jag) som har bra många fler år av erfarenhet i branschen och väglett mig när jag stått alldeles rådvill och inte fattat vad jag ska göra härnäst. Hade nog blivit väldigt ensamt på arbetsplatsen utan kollegorna i elevhälsan, även om jag blivit bra vän med många av lärarna också.

 

Men trots att jag stundtals blivit otroligt less på tjafsiga kids och slitit mitt hår av trötthet över att behöva skriva till soc än en gång så överväger de positiva sakerna helt klart de negativa. Jag har haft många givande samtal med elever, framför allt mina s.k. “stammisar” som jag tycker att jag kommit en lång väg med sedan terminsstarten. Fått många tacksamma ord från föräldrar som uttryckt hur glada de är över att jag träffar deras kids. Har ju också haft de spännande life skills-lektionerna där vi diskuterat normer, makt och hierarkier (med sjuorna) och sex och samtycke (med åttorna) och blivit alldeles amazed över hur mycket de kan och hur mycket de sett fram emot lektionerna. Som jag skrivit förut ska jag försöka göra detta med niorna under nästa termin.

 

Så, ja. I slutändan handlar det ju om att jag hade gett mig fan på att jobba som skolkurator för att jag visste att det var i skolmiljö som jag hör hemma arbetsmässigt, och nu när jag är här så känner jag verkligen att det är min “grej”. Jag tycker om att jobba både med enskilda samtal och ta reda på vad en elev kämpar med och hur vi ska göra det lättare, och jag tycker om att ha lektioner med grupper där vi kommer fram till saker genom att diskutera. Jag har fått en stark känsla av att det här är “vår skola” och “våra elever” och att vi ska göra allting för att de ska ha det så bra som möjligt.

 

Och det kommer jag fortsätta med under vårterminen också!

 


 

Pusshej

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply