Personligt Träning

Ett självförtroende som växer

21st January 2017

 

Todelihoo!

Jag ville bara skriva för att jag känner mig så stolt. Igår efter ACT-kursen (som för övrigt var väldigt bra! Fick ett diplom och grejer, hihi) åkte jag till Västertorps simhall och simmade längder i en timme. Gillar simning väldigt mycket, har känt mig hemma i vatten ända sedan jag var liten och jag kan cleara mitt huvud på ett sätt som inte är lika lätt för mig om jag springer på ett band exempelvis. Kände mig väldigt relaxed efteråt när jag rullade hem med mitt klordoftande hår.

 

Och idag gick jag ut på en powerwalk här i Fruängen (tills jag tappade bort mig och fick google maps:a mig hem…), för att passa på att få lite solljus i fejset. Har som mål att när jag PW:ar en timme måste jag springa åtminstone tre gånger under den tiden, oavsett om det är utomhus eller på löpband. Idag klarade jag av att springa fyra gånger! Det låter kanske inte som så mycket, men det är ett stort steg framåt för mig som annars kan vara ganska utslagen efter den tredje “springintervallen”.

 

Det jag främst ville skriva om var att när jag sprang så fick jag världens glädjepepp, vet inte om det var adrenalin eller endorfiner eller något annat sorts belöningsämne kanske, men jag fick en sådan mystisk känsla av att “jag VILL faktiskt springa!”. För mig är det speciellt eftersom jag alltid avskytt träning och känt mig sämst, det har liksom bara varit något en ‘måste’ göra för att alla andra gör det, typ. Förknippat med dåligt självförtroende, svett och spykänslor, blodsmak i munnen och orkaaa. Men nu börjar någonting hända – och mitt självförtroende ser annorlunda ut.

 

Det känns nästan lite cringe:igt att skriva, som att jag blivit nyfrälst eller något, men när jag kom springande där så visste jag bara på något sätt att jag klarar det, jag klarar lite längre, min kropp kan faktiskt göra detta. Sprang över en parkering och hoppade över farthinder för bilar som en wannabe häcklöpare, mimade med till låten jag lyssnade på (det hjälpte mig faktiskt!) och gjorde till och med en liten segergest när jag klarat att springa till den punkt som jag planerat. Och därifrån kom den stora stoltheten och självförtroendeboosten.

 

 

Lite så!

Jag vet att jag skriver betydligt mer om träning nu än förut, men det är ju helt enkelt för att jag tränar mer nu och för att det påverkar mig väldigt mycket. Jag vill bli av med extravikt som jag har och det är självklart att träningen handlar om att få en lite smalare profil, men främst gör jag det för att det känns så jäkla bra fysiskt och psykiskt efteråt. Mest är jag nog efter det där psykiska, att jag plötsligt känner mig som en person som klarar av att springa en viss sträcka, eller simma i en timme, eller dansa ett helt zumbapass. Och jag blir så otroligt glad av det.


Pusshej

You Might Also Like

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *

3,193 Spam Comments Blocked so far by Spam Free Wordpress

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>