Monthly Archives

October 2017

Allmänt

Mer 25-årsfirande

29th October 2017

 

Todelihoo!

 

Nu är min födelsedagshelg officiellt över och det känns lite trist. Hade sett fram emot denna helg väldigt mycket och sen gick allting så fort, men jag har åtminstone haft det otroligt bra och det är ju de fina minnena jag kommer ha kvar. I fredags åkte jag och bae till Uppsala och jag fick äntligen träffa min familj (och min hund!) efter så lång tid, kändes skönt att vara hemma med dem och bli ompysslad. Några gäster kom över och vi spenderade fredagskvällen med att dricka vin och prata minnen, var väldigt mysigt.

 

Sen på lördagen var jag och bae en sväng på stan och på kvällen gick hela familjen ut för att äta på restaurang tillsammans. Ett par timmar senare var det dags för min halloweenfest och jag fick återse många av mina gamla vänner som jag inte heller sett på väldigt länge. Vi gjorde musikquizet som jag fixat och jag blev väldigt rörd över de fina presenterna jag fick och att alla verkade så glada över att vara där, kände verkligen att jag saknat allihopa så mycket. Många av de här personerna var med på min 20-årsfest för fem år sedan och de är fortfarande några av mina närmsta vänner, så det var toppen att de kunde vara med och fira mig som nybliven 25-åring också!

 

 

 

Imorgon ska jag jobba som vanligt, men det är ju höstlov och därmed väldigt lugnt. Ska vara på skolan och pyssla med lite grejer, skönt att kunna organisera och planera samt läsa några böcker jag inte haft tid med förut. I slutet av veckan ska jag åka till Finland och det känns också bra, saknar mina släktingar där som jag inte träffat sedan mitten av sommaren. Det är dags att hälsa på igen.

 

Pusshej

Allmänt

Nybliven 25-åring

25th October 2017

 

 

Todelihoo!

 

Så var en plötsligt nybliven 25-åring (igår fyllde jag år, FN-dagen till ära). Det känns fett, är redo att bli in my mid-twenties och se vad livet för med sig och allt det där, bla bla. Mest av allt var jag exalterad över att fylla år, ty det är ju något som jag är oerhört förtjust i. Fikade med mitt awesome elevhälsoteam igår på jobbet och min biträdande rektor höll ett vackert tal till mig om att jag är omtyckt både som kurator och som människa och jag höll som vanligt på att börja grina – speciellt när jag fick ett par silverörhängen i form av kvinnotecknet i present av dem!

 

 

 

 

Dock lyckades jag hålla mig samman under resten av arbetsdagen och tog glatt emot resten av kollegornas (och somliga av elevernas) grattisönskningar. Tårarna kom dock senare, när min mamma meddelade att hon kommit med flygbussen från Arlanda till Bromma där jag jobbar bara för att säga grattis till mig (hon bor ju egentligen i Uppsala). Har ej sett min mamma på flera veckor så kände mig som ett litet barn när jag såg henne stiga av bussen och tårarna flödade redan innan vi hunnit fram till varandra. Nu är jag redan ganska emotionellt instabil till följd av att jag ska ha mens om två dagar samt är under mycket stress på jobbet, men alltså herregud vilken känslo-overload jag fick där. Grinar nästan när jag skriver detta lol.

 

Anyway, när jag och mamma hängt färdigt åkte jag in till gamla stan och käkade middag med bae, på samma ställe som vi åt förra året (tapas). Hade det myspysigt och fick en lyxig spavistelse i present, någonting jag ser fram emot with the power of a thousand suns eftersom jag som jag nyss nämnde är extremt stressad på jobbet (har helklasslektioner med alla niorna denna vecka i sexualkunskap, love it men tar så mycket energi, ni vet allt det där som jag nämnt förut). Det var en toppenfödelsedag då jag kände mig väldigt firad av alla i min närhet, och dessutom hade jag ju fest hos oss här i Stockholm i helgen så då kände jag mig uppskattad av vännerna också – kärleken ba flödar.

 

Nu ska jag bara harva klart den här veckan innan det är dags för höstlov och mer festligheter i form av att jag åker till Uppsala för att hänga med familjen samt ha halloweenfest med mina vänner där. Kuligt.

 

Pusshej

! VIKTIGT ! Feminism

Tankar inför kommande sexualkunskapslektioner

21st October 2017

 

Todelihoo.

 

Det är lördag, men jag känner mig redan slightly stressad inför den kommande arbetsveckan. Ska ha lektioner med niorna i helklass då vi ska prata om normer kopplade till sex och sexualitet och hur de påverkar oss, blir fem stycken tillfällen. Har bett eleverna skriva anonyma frågor innan och har fått supermånga bra som jag verkligen vill svara på, många nämner #MeToo och vill att jag pratar om just normer och varför vi förväntas vara på olika sätt. Min stress kommer därför ur att jag vill att det här ska bli rätt.

 

Jag känner mig emellanåt, precis som många andra, helt utmattad av allting som en skulle vilja göra för att förbättra det här samhället om en bara fick bestämma. Har som sagt varit mycket prat om #MeToo på skolan i veckan, inte bara bland niorna och deras anonyma frågor, men också hos de andra årskurserna. Har haft elever i åttan som uttryckt sin frustration över att inte kunna säga att de vill ha lika rättigheter och villkor för kvinnor och män utan att bli kallade för “jävla feminist” av sina manliga klasskamrater, och även hos sjurna har #MeToo spridit sig, men det verkar som att väldigt få vet vad det handlar om och vissa bara larvar sig om det. Jag skulle vilja att det pratades om på alla lektioner, att ungarna verkligen fattade vad det är för en rörelse och att det också påverkar dem. Men jag gör vad jag kan tills vidare.

 

Nedan är några av de många, många frågor jag fått in. Ville demonstrera behovet hos unga att prata om sex, sexualitet, normer, samtycke, HBTQ+ och allt annat som rör ämnet. Det är rätt många frågor och våldtäkt och övergrepp, hur en ska kunna säga nej, vad en ska göra om någon tvingar sig på en och så vidare. Det är tunga ämnen, men det behöver pratas om. Hur ska de annars veta vad som är rätt eller fel, om inte vi vuxna talar om det för dem och ger dem ett hälsosamt synsätt på sex?

 

Jag är som sagt stressad över detta, bara för att jag så gärna vill att allt blir rätt. Jag vill att alla ska få ut någonting av det, känna att de lär sig något nytt eller får bekräftat sådant de redan visste sen tidigare, att de känner sig lyssnade på och så vidare. Får återkomma senare i veckan med hur det har gått.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Håhåjaja. I övrigt har jag varit på konferens under två dagar den här veckan, den handlade om unga och psykiska ohälsa och det fanns en del intressanta inslag. Mest gillade jag en psykolog som pratade om beteendeanalys, mycket för att det är precis vad vi pratar om under den nya handledningen som jag går på en gång i månaden. Det är alltså att våra beteenden styrs av vad som är gynnsamt för oss, beteenden som leder fram till det vi vill ha förstärks och vice versa.

Låter kanske självklart, men för mig som jobbar i skolan är det här guld värt att höra om eftersom det kan härledas till att personer aldrig bara kan kallas stökiga “bara för att”: de gör det som fungerar för dem. Jag och min kuratorskollega var mycket imponerade av föreläsningen.

 

 

 

 

Yes. Nu ska jag pyssla lite inför min födelsedagsfest ikväll.

 

Pusshej

 

 

! VIKTIGT ! Feminism

Me Too

17th October 2017

 

Todelihoo.

 

Jag har tänkt och begrundat att jag vill skriva något om Me Too-hashtagen som fortfarande går på högvarv i alla mina sociala medier, men jag vet inte riktigt var jag ska börja. Om någon mot förmodan missat vad detta är, så är det en hashtag som används och sprids av kvinnor som varit med om någon form av sexuella trakasserier eller sexuella övergrepp i sitt liv. De flesta i min bekantskapskrets har spridit hashtagen, och även bland de som valt att inte lägga upp någonting vet jag att det finns otaliga personer som varit med om händelser där de kränkts av män på olika sätt. Det tar liksom inte slut.

 

Jag tänkte igenom min egen situation. Jag kan inte definiera något specifikt fysiskt övergrepp som drabbat mig, men däremot har jag, i likhet med de flesta andra kvinnor, känt den där isande rädslan i kroppen när jag går hem ensam om kvällen, haft män som fällt ovälkomna kommentarer om mitt utseende och min kropp både i verkligheten och på nätet, haft jobbiga gubbar och killar efter mig på krogen som inte accepterat ett nej, samt blivit kallad för hora ett oräkneligt antal gånger. Och det är bara en droppe i havet.

 

Senast idag berättade en person jag känner om något hon drabbats av på sin arbetsplats, en manlig kollega som pussat henne på kinden utan att hon ville och viskade fram olämpliga förslag i hennes öra, försökt ta på hennes kropp och gått över den ena gränsen efter den andra. Återigen, en historia i mängden där han som förövare kan lalla vidare med sitt liv medan hon får stanna upp och kämpa med obehaget och äcklet inför hans handlingar. Och jag tänker på mina vänner som blivit våldtagna, tafsade på, förnedrade och hotade på olika sätt och jag känner ett brinnande hat för de män som utsatt dem, och miljontals andra kvinnor i världen, för detta. Dom jävlarna ska skjutas, som Annika Norlin sjunger.

 

Men mitt i skiten känner jag också en ofantlig värme, gemenskap och samhörighet i och med denna hashtag – vilket är precis det som hashtagen skapats för. Vi är inte ensamma. Jag såg en gammal (manlig) bekant som kommenterade “det här var tydligen mer utbrett än jag trodde” på en persons Me Too-status och tänkte, ja det var väl fan på tiden att du och alla andra tvivlare inser vad en går igenom i livet som kvinna. Det är liksom ingenting som drabbar någon enstaka stackars tjej här och där – det sker hela tiden, varje dag, på alla platser och i alla samhällsklasser. Vi är många, miljontals, och vi är så förbannat trötta på det här nu. Det måste få ett slut.

 

Så män, ta ert ansvar. Prata med varandra om vad ni har för värderingar egentligen. Skratta inte åt “skämt” som handlar om våldtäkt och förnedring av kvinnor, fråga istället vad som är det roliga i sammanhanget. Ifrågasätt machokulturen och bryt isär skadliga mansnormer som sätter standarden för hur en “riktig” man ska vara. Sluta skicka dick pics och ovälkomna kommentarer till kvinnor för att ni tror att någon till slut ska nappa om ni bara tjatar tillräckligt mycket. Sluta ta er rätten till kvinnors kroppar. Sluta våldta.

 

Under de senaste veckorna har jag haft sexualkunskap med niorna på skolan där jag jobbar och pratat om vikten av samtycke och ömsesidighet. De har koll på detta nu, de vet vad det handlar om, och det de inte har superkoll på frågar de om. Och om de har fattat det, då kan ni också. Det är fan dags nu.

 

 

 

 

Pusshej

 

Allmänt Fitta, Mens & Livmoder

Under är jag bar

15th October 2017

 

 

 

Todelihoo.

 

Nu har ännu en vecka flugit förbi och jag tycker som vanligt att det går för lång tid mellan mina blogginlägg, men det är väl som det brukar vara, att jag har perioder då jag skriver mer eller mindre. Just nu går jag mest runt och peppar inför min 25-årsdag som närmar sig. Ska som sagt ha två fester, en här och en i Uppsala, och håller på och sätter ihop ett litet musikquiz som jag tänkte köra under festligheterna. Så förtjust!

 

Annars var jag på teater igår med några kompisar, vi såg föreställningen Under är jag bar på Södra teatern. Under ca en och en halv timme pratade Mia Westin och Charlotte Lindmark om allt möjligt fittrelaterat: anatomi, historia, mens, skuld, skam, njutning, tabun samt vilket namn vi överhuvudtaget ska använda oss av för det kvinnliga könsorganet (jag föredrar fitta, men det gjordes väldigt klart under föreställningen att en får använda vilket ord en vill). Det var en perfekt mix av allvar och humor, då jag och resten av publiken stundtals tjöt av skratt, applåderade av igenkänning eller försjönk i begrundande tystnad.

 

Mycket av det som togs upp var grejer jag kunde sedan tidigare och som jag pratat om med otaliga ungdomar under mina skolpass som RFSU-informatör, men det var bra att få fräscha upp kunskaperna lite och veta att en fortfarande har koll på fittan och hennes historia, anatomi och funktioner. Lärde mig också en del nya saker, som exempelvis att de s.k. Bartholins körtlar kan producera lubrikation, “glidmedel”, vid våldtäkt för att försöka skydda sig så mycket som möjligt, blev ledsen men samtidigt stärkt och imponerad av fittan. Mycket såna tankar och känslor under föreställningen.

 

 

<3333

 

 

Imorgon är det jobbvecka igen som gäller. Ska på handledning på tisdag (terminens första för min del eftersom jag missade det senaste tillfället), ska bli intressant att ta del av det här nya upplägget vi har då vi ska använda oss av “hemläxor” i KBT-boken. Dessutom kommer jag och min kuratorskollega vara på konferens om unga och psykisk ohälsa under två dagar efter det, ser också fram emot det men det innebär ju att jag inte kommer vara så mycket på skolan den här veckan. Ungarna får klara sig utan en, trots att jag får lite dåligt samvete. Håhåjaja.

 

 

 

 

Avslutar med en random höstbild bara för att jag tycker att det är så tjusigt ute nu. Hoppas alla haft en bra helg.

 

Pusshej

Allmänt

Lite tisdagspepp

10th October 2017

 

Todelihoo!

 

Har kommit hem sent ikväll, så är ganska trött men faktiskt ändå glad. Jag hade en del på jobbet idag, telefonsamtal med föräldrar, möten och ledsna elever, sexualkunskap med niorna som var kul men återigen tar mycket energi av en och så slutligen lite övertid av oförutsedda skäl. Men! Efter det så stack jag iväg på det andra mötet i min studiecirkel Mensen (se tidigare inlägg) och det var SÅ jävla kul att prata mens och menshistoria med likasinnade, öppna människor så jag glömde all trötthet. Får sån pepp av dessa möten, så bra stämning i gruppen. Det är riktigt myspys.

 

Sen fick jag också reda på idag att jag fått beviljad semester under jullovet så kommer vara ledig tre veckor i sträck, och under den sista veckan åker jag och bae till Kap Verde, en ögrupp utanför nordvästra Afrikas kust (som jag nämnde tidigare). Är så glad att detta blir av, behöver en solsemester under vintern känner jag och detta känns verkligen som att det blir toppen. Och på tal om resor så kommer jag åka en sväng till Finland nu på höstlovet om tre veckor, vilket också känns bra eftersom jag då får träffa mina släktingar och kompisar där. Yay!

 

 

 

 

Så! Är med andra ord trött, men glad. Nu när allt är bokat och fixat kan jag släppa den delen och ba fokusera på att rulla på fram tills dess. Jag hoppas ni mår bra också.

 

Pusshej

 

Allmänt Skolkurator Socionom

En vecka senare

7th October 2017

 

 

Todelihoo.

 

Insåg att jag inte skrivit på en vecka, vilket känns ganska konstigt. Det är som att de senaste dagarna bara flugit förbi och innan jag riktigt fattade vad som hänt blev det helg igen. Kanske hänger det ihop med att en arbetsdag föll bort den här veckan till följd av att vi hade vår årliga s.k. regional conference i torsdags då personal från olika skolor inom den här koncernen träffades i Täby för att ta del av föreläsningar och workshops. Var rätt intressant att hänga med folk från de andra skolorna – speciellt kuratorerna – och se hur de har det.

 

Mjaha, annars då? Det är jöbb som vanligt förstås, men det är väl trevlans. När jag var på en inflyttningsfest förra lördagen pratade jag med en kompis och sa att jag tycker om mitt jobb, till vilket han svarade att det är rätt ovanligt att höra folk säga så. Men det är ju så det är för mig, det händer som sagt en sjujävla massa stuff på skolan hela tiden och stundtals är jag rätt matt – samtidigt som det ju är det jag gillar, att faktiskt få jobba med ungdomar och ha samtal och nysta i sånt som kan kännas svårt och jobbigt för dem. Kan ej riktigt tänka mig något annat arbetsområde just nu, även om det ibland är tungt.

 

Och utöver grejer som gäller jobbet så hade jag rätt mycket program igår när arbetsdagen tagit slut, vilket brukar vara ovanligt för mig då jag ofta är toktrött på fredagar och bara vill åka hem. Nu tog det lång tid innan tröttheten hann ikapp mig och jag hann äta middag med en vän vid Hötorget, åka till Berwaldhallen tillsammans med gamla pluggkompisar från Uppsala och lyssna på Sveriges radios symfoniorkester som spelade tv-spelsmusik (var typ det mäktigaste jag någonsin hört, grinade lite) och som avslut åkte jag till Mariatorget och tog några öl med bae och andra polare. Lyckades hålla igång till klockan ett innan jag kände mig helt socialt utmattad och behövde komma hem, vilket jag ändå är stolt över. Det är ju alltid roligt när jag väl kommer ut, trots att jag är en liten eremitkrabba på insidan.

<3333

 

 

I övrigt håller jag och bae på och kollar på resor under jullovet, vore kul att åka någonstans när julen har passerat och vintermörkret gör sig påmint igen. Vi har fastnat lite för Kap Verde, ett gäng öar en bit utanför Afrikas västkust. Det ser ganska trevligt ut där och jag känner väl mostly att det vore skoj att åka till något nytt ställe som inte är terribly överbelamrat med turister under vintersäsongen. Vi ändrar oss dock i princip hela tiden, så jag vet inte riktigt vad det kommer landa på till slut. Någonting där solen skiner är väl krav nummer ett.

 

Nu är det filmdags här i lördagsmyset. Hoppas allting är bra med er.

 

Pusshej