Allmänt

Livsuppdatering: 2018 so far

30th January 2018

 

Todelihoo.

 

Nu har vi bott i vår nya lägenhet en vecka och det känns väldigt bra. Har fått undan alla lådor och saker börjar falla på plats, och jag håller på med en del andra praktiska grejer som att flytta vår hemförsäkring till den här lägenheten istället för den gamla (det känns fairly vuxet, om jag får säga det själv!). Nu återstår bara det lilla problemet att vi saknar ett hyfsat stort antal möbler. Exempelvis har vi inget köksbord eller byrå, vilket gör vardagslivet lite knepigt emellanåt. Sitter faktiskt och tvekar med fingret ovanför “Beställ”-knappen på IKEA:s hemsida just nu och överväger om jag ska slå till, har hittat några tjusiga grejer. Men jag kanske avvaktar lite till bara för att…

 

I stort sett är ändå det mesta fixat och lägenheten börjar redan kännas som hemma. Har sovit toppenbra varenda natt här och det känns så tryggt att veta att vi faktiskt är här för att stanna nu (också en anledning till att jag vill köpa så fina möbler som möjligt eftersom de här trots allt kommer att få hänga med ett tag). Gillar att laga mat i vårt rymliga kök (för att vi inte har något köksbord som tar upp space, ehm) och är förstås överförtjust i badkaret. Jag är också glad för baes skull som fått ett helt eget rum som ‘kontor’ där han kan jobba med sin dator och där det även finns plats för alla våra böcker som vi släpat runt på men aldrig riktigt haft en bokhylla för. Som sagt, det känns som att det mesta verkligen har fallit på plats här i läggan.

 

Överlag känner jag mig väldigt nöjd med livet nu (till skillnad från förra året vid den här tiden). Jobbet känns bra, jag och min kuratorskollega har pratat en del om att skriva en masteruppsats tillsammans eftersom vi båda är väldigt intresserade av psykologi och beteendevetenskap. Det är förstås ingenting som är bestämt än på långa vägar, men det var ett ganska kul moment när vi diskuterade att plugga vidare och forska och huruvida en verkligen orkar och sen kollade vi på varandra och ba “vi skriver den tillsammans?!”, haha. Vem vet. Det blir nog inte än på ett tag i alla fall, men känns kul att jobba nära någon som är så likasinnad en själv (trots att det skiljer 25 år mellan oss!).

 

Sen håller jag också på och skriver lite på sidan om, har letat efter novelltävlingar på nätet och hittat några stycken. Har bestämt mig för att skicka in bidrag till tre stycken olika, främst för att hålla igång med skrivandet och inte tappa det bara för att jag för tillfället tröttnat lite på mitt bokmanus. Självklart vore det kul att vinna (vem tycker inte det?), men mycket handlar om att skriva någonting som ska vara klart till en viss deadline och se hur en lyckas hålla sig till ämnet samtidigt som en måste ha koll på hur många ord en använder. Känns som en rätt bra övningsform för någon som är väldigt förtjust i att skriva :-))

 

Sist och slutligen kan jag bara nämna att jag har en annan anledning till att jag känner mig rätt uppåt nu trots att vi är mitt uppe i slask-januari: jag och mamma ska åka på en resa tillsammans och det bär av till Zanzibar! Mammas vän (som även hör till den familjen vi hälsade på i USA förra året) bor där nu och vi ska åka dit och träffas. I slutet av februari flyger vi iväg (resan tar sammanlagt 12 timmar, men vi byter plan i Dubai) och i mars kommer vi hem. Det känns oerhört spännande, jag har aldrig varit i den delen av Afrika förut och det lär vara väldigt vackert. Ser verkligen fram emot det så mycket – och lite lustigt är det ju att jag i början av det här året befann mig på Afrikas västkust, men nu ska jag även få se östkusten. Hurra!

 

Så, ja. Livet rullar på rätt bra just nu och jag märker att jag mår bättre än förra året, som sagt. Det känns som en lättnad. Jag hoppas saker och ting är bra med er också.

 

Pusshej

Allmänt

Nya lägenheten! <3

24th January 2018

 

Todelihoo.

 

Tänkte göra en snabb uppdatering innan jag ska återgå till uppackandet av våra triljoner flyttlådor och IKEA-kassar. Igår flyttade vi alltså äntligen till vår nya lägga, vår extremt efterlängtade trea. Som jag skrivit om förut är det här ett förstahandskontrakt och det känns så jävla SKÖNT att ej behöva flytta omkring mer och byta adress en gång i halvåret typ. Nu är vi här för att stanna. Dessutom är det betydligt lägre hyra jämfört med när vi bodde i andra hand och det känns också som en enorm stresslättare, att kunna börja spara pengar igen och få lite mer stabil ekonomi. Win på alla fronter.

 

 

 

 

Åh, jag är så glad. Det känns som att så mycket har blivit lättare nu i och med denna flytt (vi har till och med kommit närmare tunnelbanan, bara en sån sak, haha). Nu kan jag fokusera på andra grejs i livet som jag haft på gång och släppa det här med att behöva boka flytthjälp, städning, lämna nycklar, skaffa nytt elavtal, internetabonnemang + tusen andra grejer. Nu ska vi bara fixa och pyssla och göra det mysigt här i nya läggan och sen kommer allting falla på plats. Ser redan fram emot inflyttningsfesten…

 

Men nu tillbaka till packningen så en kan få kolla på Bron någon gång, tihi.

 

Pusshej

Filmer, tv-serier, dokumentärer m.m.

TV-serie: Dark (2017-)

21st January 2018

 

Todelooo.

 

Nu har jag hunnit jobba en vecka efter semestern och vardagen är tillbaka igen. Det känns ändå bra, tycker ju om mina kollegor och eleverna och framför allt känns det gött att ha någorlunda rutiner i livet igen. Jobbet rullar på i ganska snabbt tempo och som jag nämnt ett antal gånger nu håller jag och bae på och flyttar, så mycket tid och energi går åt till det. Lyckligtvis är allting snart fixat i alla fall så att vi kan bosätta oss i vår nya trea for good. Längtar såå.

 

Men! Det var egentligen något helt annat jag ville skriva om. I vår jakt på nya tv-serier att kolla på har jag och bae funnit den tyska serien Dark som finns på Netflix. Vi kollade trailern och blev hooked och efter att ha gett det första avsnittet en chans var vi om möjligt ännu mer fångade. Serien består än så länge bara av en säsong á 10 avsnitt och jag tror att vi klämde alla dem på typ tre dagar. Den var nämligen så. jävla. BRA. (och har 8.9 på imdb i skrivande stund!). Tänkte skriva om den lite här nedanför utan att spoila alltför mycket.

 

 

 

Dark utspelar sig i den lilla byn Winden (där det verkar regna nästan hela tiden…). I öppningsscenen får vi se huvudkaraktären Jonas pappa begå självmord och sedan börjar historien “på riktigt”, med Jonas som försöker fortsätta sitt liv som vanligt efter pappas bortgång, hans mamma som har en hemlig affär med den gifta polissnubben Ulrich, hans polare som håller på med vanliga ~tonårsgrejer~ och alla andra runt omkring honom. Det är många karaktärer, men sakta men säkert börjar en förstå hur alla hänger ihop och vad de har för relation till varandra.

 

Efter ett tag inser en dessutom att allting inte står helt rätt till i Winden. För 33 år sedan försvann Ulrichs bror spårlöst och hittades aldrig igen, och en natt när Jonas och hans kompisar är ute och flänger i skogen försvinner även Ulrichs son Mikkel. Naturligtvis omkullkastas hela tillvaron av detta – speciellt eftersom ett annat barn också försvunnit bara några dagar tidigare – och Ulrich blir i princip galen i sitt sökande efter sonen. Mystiska saker börjar hända, fåglar faller döda ner från himmelen, elektriciteten i stan goes bananas emellanåt och en skum person i regnjacka smyger omkring i området med dolt ansikte. Det står klart att Winden inte är någon vanlig stad, och snart har allting brakat loss fullständigt.

 

 

 

 

Som jag skrev i början blev jag helt hooked av den här serien och det var svårt att inte sträckkolla allting på en enda kväll. Jag har inte kollat på tyska serier förut, men denna är i alla fall helt fantastisk. Skådespelarna är duktiga och övertygande och den generella stämningen i serien är riktigt creepy och weird.

 

Musiken passar bra till de olika scenerna, med läbbiga stråkar som gnisslar så fort något händer och vackra låtar som passar med de tjusiga landskapsbilderna av skogen. Och framför allt: en story som är välskriven, komplex och ofta får en att utbrista “AHAAA så det var alltså SÅ de kände varandra/det var DÄRFÖR han gjorde sådär/det är ju hon den där som gjorde si och så” etc, samtidigt som den väcker en miljard nya frågor pga alla plot twists och snirkliga kringelikrokar.

 

Jag gjorde många referenser till andra serier medan jag kollade på denna, exempelvis Stranger Things, eftersom serien åtminstone inledningsvis handlar om en grupp ungdomar (de här är dock äldre än de i ST) som vet att något är på tok med deras stad och försöker luska i det på olika sätt. Det stora kärnkraftverket mitt i Winden som inte är helt oskyldigt ger också lite paralleller till forskningslabbet i ST. Sen tänkte jag också på Twin Peaks, i och med den lilla stan där alla verkar känna alla och alla händelser inte riktigt följer fysikens lagar as we know them.

 

Även svenska Jordskott dök upp i mitt huvud i och med temat “det finns någonting där ute i skogen”, samt tecknade Gravity Falls pga de övernaturliga elementen som äger rum parallellt med det vanliga vardagslivet i stan. Blev också påmind om några filmer, nämligen Donnie Darko och The Butterfly Effect (vilka jag tycker om väldigt mycket). Kort sagt: Dark är som en mix av många bra serier och filmer samtidigt som den har sina egna, unika teman.

 

 

Så. Om du letar efter en ny serie att kolla på och vill ha något riktigt läskigt där du samtidigt måste använda hjärnan och tänka till (jag och bae fick pausa ett otaligt antal gånger för att gå igenom exakt hur folk är sammanlänkade med varandra, vem som är släkt med vem, vem som gjort vad mot vem etc) så är Dark något för dig. Jag tycker serien lyckas med att hålla en intresserad från det första avsnittet till det sista, en liksom måste veta vad som ska hända och jag kan knappt vänta på säsong 2, när den nu kommer. Rekommenderar STARKT.

 

Pusshej

Resor

Kap Verde

13th January 2018

 

Todelihoo.

 

Nu har jag och bae kommit hem från vår resa till ön Sal i öriket Kap Verde, utanför Afrikas västkust. Vi har haft det riktigt skönt, med strålande sol och värme strax under 30 grader varje dag, har badat hejvilt i vågorna och legat och stekt på stranden. En vän till mig var också där samtidigt och i sällskap med ett gäng andra kompisar hyrde vi fyrhjulingar och åkte ut i öknen en dag, vilket var rätt spännande och en skarp kontrast till de vackra stränderna. Med undantag för orten Santa Maria där vi bodde var ön väldigt sandig och karg: helt enkelt den vulkanö den faktiskt är.

 

För den som gillar utflykter och aktiviteter var det här kanske inte idealresmålet i och med att det fanns ett ganska begränsat utbud av saker att göra, men genom utflykten med fyrhjulingar fick vi se mycket av ön och dess landskap, bl.a. saltkällorna där en flöt på ytan på samma sätt som i Döda havet. Mitt mål med resan var dock att få känna sol och värme vilket vi inte är alltför bortskämda med i januari hemma i Skandinavien, och det fick jag. Gillar som bekant att läsa och fick nu äntligen tid att klämma Sara Bergmark-Elfgrens nya roman Norra Latin, vilken jag tyckte om (men inte riktigt lika mycket som Cirkeln-böckerna). Jag är nöjd med den här lilla avstickaren som bara ligger åtta timmar bort med flyg.

 

 

 

Som vanligt känns det lite konstigt att vara hemma igen, att vakna till grå himmel och kyla när en precis vant sig vid att traska ut i shorts och linne till gassande sol klockan tio på morgonen. Men jag tycker också det är ganska skönt, gillar att ha mina rutiner, min egen säng, min egen mat och så vidare. Dessutom har jag inte varit på jobbet på tre veckor (!) så ska bli lite intressant att återvända på måndag, trots att jag vet att det kommer bli mycket att göra. Men vi har i alla fall fått vår nya lägenhet nu så ska börja flytta grejer så fort som möjligt, hurra! Förhoppningsvis flyter tråkmånaden januari förbi snabbt.

 

Nu ska jag börja packa ihop lite stuff här hemma att frakta till andra sidan Fruängen. Hoppas allting är bra med er.

 

Pusshej

Allmänt

Stabil start på året

2nd January 2018

 

Todelihoo.

 

Då var det 2018 rå. Firade med baes polare här i Stockholm och hade en helt urspårad kväll, men så brukar det bli för mig på nyårsafton. Vi åt en tjusig trerättersmiddag tillsammans och stack sedan iväg till Färgfabriken där vi stannade från tolvslaget till fyra. Jag var on fire hela kvällen och hade helt hysteriskt roligt, även om jag har lite svårt att minnas vissa detaljer, hehe. Vet att jag dansade, dansade och dansade lite mer. En väldigt lyckad kväll. Och kände mig ruskigt tjusig i den dyraste klänningen jag någonsin ägt, ehm.

 

 

 

 

Nu har jag så smått börjat återhämta mig från spektaklet (bodde typ i soffan igår och kollade på film, helt slut). Pysslar med lite grejer inför resan på fredag, ska växla cash och förbeställa taxi och tjohej. Längtar verkligen efter att komma iväg nu, som vanligt runt den här tiden på året har jag den där starka lusten att resa iväg någonstans och göra något helt nytt. Även om jag förstås tycker om att vara ledig så blir jag ganska rastlös efter ett tag, behöver ha något “projekt” eller något att se fram emot eller whatever. Blir nog bra att komma iväg lite.

 

 

Hoppas alla hade ett bra nyårsfirande.

Pusshej

Allmänt

Året som gick

30th December 2017

 

Todelihoo.

 

Det här året går mot sitt slut och för att vara ärlig längtar jag mest till att det ska vara över så att det kan bli 2018 någon gång, ty som jag skrivit förut är det många roliga grejer som händer då. Tycker 2017 har gått ruskigt fort, känns som att det nyligen började och nu är det redan slut. Allra konstigast känns att det redan är ett helt år sedan jag och min familj var i USA för att hälsa på våra vänner där + turista i New York. Det är verkligen som folk säger: ju äldre en blir, desto snabbare går tiden…

 

MEN! Varför deppa över det? Jag tänkte sammanställa någon sorts årskrönika för att se över vad jag egentligen gjort det här året. Kanske är det någon som bryr sig, kanske inte, men jag tänkte att det kunde vara lite intressant iallafall. Något måste en ju göra för att få tiden att gå så att det blir dags för fabulöst nyårsfirande någon gång :-))))

 

PS jag köpte den + en sexylicious spetsbody att ha under <3

 

Såhär såg mitt 2017 ut


Januari

 

Jag fick denglädjande… nyheten att jag skulle vara ensam kurator på skolan där jag jobbar eftersom den föregående kuratorn för junior school (åk 4-6) slutat och det skulle dröja månader innan den nya (som jag nu ÄLSKAR) kunde börja. Så förutom mina nästan 500 ungar på högstadiet fick jag hoppa in och vicka i mellanstadiet också = 950 kids sammanlagt. Var måttligt road över denna nödlösning, dels för att det obviously satte högre arbetsbelastning på mig men också för att jag inte kunde göra ett ordentligt, ingående jobb eftersom det är omöjligt med så många barn. Skit för alla, med andra ord. När min kuratorskollega finally började runt påsklovet var det uuuu heaven is a place on earth♪.

 

Annars så träffade jag en del folk utanför jobbet, genom exempelvis Vulvagruppen som jag var med i för att diskutera fittrelaterade grejer tillsammans med andra vulvabärare, lärde känna fina personer och hade det trevligt. Sen var jag också med i en intervjustudie för en C-uppsats på Stockholms universitet och lärde känna ett gäng brudar där som jag har kontakt med än idag, också mycket win. Dessutom gick jag en kurs i ACT (Acceptance and Commitment Therapy) och snöade in alltmer på att bli psykoterapeut. Funderar på att söka den s.k. Steg 1-utbildningen till nästa höst, men måste tänka på’re eftersom det är ett stort steg. Sist och slutligen fick jag svar från Bonnier angående mitt bokmanus med en del synpunkter, men än är jag långt ifrån nöjd med skiten och är i en stillastående period. Håhåjaja.


Februari

 

En ganska “meh” månad. Sportlov på skolan, mamma fyllde 60 så vi firade henne med en överraskningsmiddag på Berns med efterföljande show (The Book of Mormon), åkte till Finland en sväng som vanligt. Annars var allting ganska… intetsägande. Minns inget speciellt därifrån. Jobbade som ett as, I suppose.


Mars

 

Var ganska deppig, om jag minns det rätt. Hade en period när jag grinade rätt mycket och kände mig allmänt nere. Gick fortfarande på p-piller då så det kanske hade något med det att göra, eller så var det bara “vanlig” vårdeppighet. Var fortfarande ensam kurator på jobbet och stressad över det förstås, visste inte om jag skulle få fast tjänst och gick fortfarande på vikariat etc. Mycket ovisshet i livet. Isolerade mig ganska mycket från andra, var mest hemma med bae om helgerna och gejmade typ. Vi drack ingen alkohol på nästan två månader.

 

Fortsättningsvis angående jobbet så gjorde jag någonting outside the box för första gången i och med att jag följde med en elev till BUP-akuten vid Södersjukhuset. Var definitivt en erfarenhet, inte minst för att se hur det går till när folk skickas runt mellan olika vårdenheter och hur en faktiskt kan behöva kämpa och argumentera för att få hjälp. Sagda elev gick ut nian förra våren och var nyligen och hälsade på skolan igen, jag blev mycket glad över att se hen alive and kicking och att saker eventually började gå bättre i hens liv.


April

 

Frågade till slut hur det blir med min tjänst, ville de ha kvar mig eller skulle jag söka mig vidare? När jag fick svaret att de ville ha kvar mig fick jag samla ihop allt mitt mod och löneförhandla, något jag ej gjort förut eftersom jag haft jobb där en fått en viss lön och sedan fått nöja sig med det. Nu vågade jag ställa krav, redovisa för allting jag gjort (typ som varit ensam kurator i flera månader och gjort dubbelt jobb) och till slut fick jag lönen jag ville ha, yaaas. Kändes bra, blev lite vuxnare på köpet.

 

En vecka in i månaden skedde terrorattacken här i Stockholm. Jag var på jobbet, hade precis avslutat ett möte och skulle gå hem för dagen då min kuratorskollega berättade för mig vad som hänt. Vi satt kvar på jobbet och följde händelseförloppet via olika nyhetssajter och sen fick jag skjuts med en annan kollega till Hornstull. Promenerade den sista vägen hem till Fruängen, vilket tog en timme och skedde tillsammans med tusentals andra människor som promenerade som ett enda långt lämmeltåg längs med motorvägen. Surrealistiskt att det hände.

 

Mot slutet av månaden började jag må bättre psykiskt och tog mig så slutligen ur den där mystiska vårdeppigheten som verkar hållit på ganska länge. Firade påsk med släkten i Finland, funderade på att plugga till hösten. Slutade isolera mig hemma, träffade folk och tatuerade mig för tionde gången (eller elfte? Har tappat räkningen). Gjorde mig fin och gick ut med kompisar för första gången på månader (ej varit ute och dansat sen typ nyårsafton??) och hade SÅ jävla roligt. Flängde runt på Strand till stängning, dansade till 90talsmusik i flera timmar och återvände äntligen till livet. Minns det här som någon sorts positiv vändning i livet. Och på Valborg, dessutom!

 

Kvällen då allting vände ~~~


Maj

Kontraktet på min och baes lägenhet gick ut och vi flyttade till en annan andrahandslägenhet i Fruängen, vilket var en bra mycket vackrare lägenhet men med galen hyra  – fast vad ska en göra om en vill ha tak över huvudet i Stockholm? Det gjorde inte så mycket, för i takt med att vädret blev varmare och det blev ljusare utomhus blev jag allt gladare och piggare. Minns att jag reflekterade över att vintermånaderna passerat som i ett töcken, vad gjorde jag ens då? Faktiskt ingen aning.

 

Träffade folk efter jobbet istället för att bara gå hem och däcka, var ute ganska mycket, åkte till Uppsala som jag inte varit i på typ ett halvår (tror seriöst det var så länge) och träffade en god vän som jag försakat alltför länge, gick på burleskklubb i Stockholm, gjorde premiär på Mosebacketerassen och även Trädgården på en och samma helg och hade SÅ kul. Kände mig äntligen som mitt gamla vanliga utåtriktade jag och vinterns deppande var borta. Det blev supervarmt ute och jag var och badade med flera kompisar vid Vinterviken. Sommaren hade officiellt kommit.

 

 


Juni

 

Sommarlovet närmade sig. Jag hade stress-och-ångest-snack med alla elever i åk 8 (vilket ironiskt gav mig stress och ångest själv eftersom jag hade så mycket att förbereda och fixa inför det) samt sexualkunskap med sjuorna. Sen blev det äntligen sommarlov och jag gick på min 1.5 månad långa ledighet, FUCKING FINALLY. Var helt slut. Fick presenter och blommor av kids och föräldrar på avslutningen och kände att jag trots allt gjort ett bra jobb mitt första år som kurator – vilket också kändes bra eftersom det också skulle komma att bli mitt första fasta jobb.

 

Det var varmt som fään och jag cyklade mycket eftersom mina päron fortfarande bodde vid Odenplan då. Såg Håkan på stadion några dagar senare och det åskade och regnade utav ba helvete, men hade kul ändå. Det var ju sommar och livet hade återvänt. Bjöd hem polare, gick ut på Slakthuset och allt kändes bäst. Åkte till Finland för att fira midsommar. Det var kallt och ruggigt most of the time (som en ganska stor del av sommaren sen?), men det var ändå mysigt att vara ute i skärgården och åka båt.

 


Juli

Jag åkte till Amsterdam ensam eftersom jag hade så mycket ledig tid. Älskade stan, alla var så trevliga och jag kände mig aldrig otrygg eller något. Vandrade omkring och kollade in museum, åkte båt på kanalerna, gick ut och drack öl för mig själv om kvällarna. Kände mig ganska tuff som åkte ensam, även om det bara var en halv vecka, haha. När jag kom hem åkte jag till Uppsala och firade boo som fyllde 25, hade riktigt kul och fick äntligen återse många gamla vänner som jag ej sett på flera månader. Försonades även med en annan gammal vän som jag ej pratat med på ett helt år, kändes viktigt.

 

Kom in på masterprogrammet i sexologi vilket varit min framtida dröm länge, men tackade nej pga jag inte orkade plugga till en master nere i Malmö medan jag jobbar heltid i Stockholm. Plugget finns kvar, det var bara inte rätt tid just nu. Åkte till Finland igen en sväng i mitten av månaden för att delta i mina föräldrars gemensamma 50 + 60årskalas och hade även otroligt kul där, festade halva natten med mina vänner där. Under den sista veckan åkte jag och boo till Zakynthos och det var första gången jag var i Grekland, fick äntligen den där 30gradiga värmen en längtat efter så länge och hade en fantastisk semester med många nya upplevelser. Sommaren blev i allmänhet oerhört lyckad.

 


Augusti

Skolan drog igång igen, men jag kände mig utvilad och redo. Det blev en hel del festande i och med Pride, hade en vild kväll på Trädgården där alla var tokfulla, AW/Kickoff på Mosebacke med jobbet och dessutom kräftskiva. Funderade en del på min alkoholkonsumtion och tog en vit månad igen. Kom in i jobbet igen rätt snabbt och kände att jag trivs och gjorde rätt som valde att stanna och jobba.


September

 

Hösten kom. Jobbet rullade på med buller och bång, blev knappast någon mjukstart där. Gick med i studiecirkeln Mensen som en vän anordnade och lärde känna en massa fina personer, hade jättekul under de fem träffarna. Träffade i allmänhet ganska mycket gamla kompisar, som t.ex. när jag gick och såg IT på bio med en killkompis. Tatuerade mig återigen. Var i Uppsala och träffade mina gamla vänner igen, träffade en holländare som jag blev kompis med och vi började gå på museum tillsammans i Stockholm.

 


Oktober

Min födelsedagsmånad! Och inte vilken födelsedag som helst, nu var det till slut dags för 25-årsdagen. Jag var fett taggad på att fylla halvvägs till 30 och gjorde en stor grej av det, både för att det var 25 år men också för att jag inte firade så mycket förra året när jag fyllde 24. Blev firad av mina kollegor på jobbet och hade fest här i Stockholm, och sedan ännu en till i Uppsala. Uppsalafesten, som även hade Halloweentema, blev också ett kärt återseende för mig och många vänner jag ej sett på länge. Fick så fina presenter, hade ett lyckat musikquiz och älskade kvällen.

 

#MeToo brakade loss och jag deltog i likhet med tusentals andra kvinnor i uppropet. Hade sexualkunskap med mina kära nior på skolan och många frågor kring hashtaggen kom upp, såväl som frågor om sexuella övergrepp, våldtäkt och samtycke i allmänhet. Diskuterade för fullt med kidsen och hade riktigt bra lektioner. I övrigt såg jag teatern Under är jag bar på Södra teatern och relaterade x1000. Lyssnade på Sveriges radios symfoniorkester i Berwaldhallen som spelade tv-spelsmusik, oerhört mäktigt.

 


November

 

Fick reda på the glorious news att jag och bae fått förstahandskontrakt på en lägenhet här i Fruängen. Äntligen slut på ashöga hyror och flyttande hit och dit, äntligen ska vi få vårt alldeles egna boende till en normal kostnad. Och dessutom en trea! Har jag nämnt att jag längtar with the power of a thousand suns till att flytta dit? :-))

 

I övrigt hängde jag mycket med mina kollegor på jobbet, bl.a. den nya skolsköterskan som är i min ålder, och bondade mycket med mitt elevhälsoteam, som ju gör mitt jobb så mycket roligare. Vi har en väldigt bra dynamik. Åkte också till Uppsala och firade en gammal vän vilket var jätteroligt, hade saknat en riktig partykväll i Uppsala och det fick jag definitivt vilket jag tycker att den något suddiga bilden här nedanför får demonstrera.

 


December

Där är vi nu, obviously. Avslutade mitt sexualkunskapsprojekt med niorna vilket kändes skönt, har varit kul och givande men också mycket energikrävande. Förhoppningsvis får de med sig det viktigaste: att bra-känslan, samtycke och ömsesidighet är grundpelarna i sex. Blev helt obsessed av serien The Knick och hoppas alla kan kolla in den asap. Och som ni redan vet har jag precis haft ett jättemysigt och fint julfirande i Finland som vanligt och sitter som sagt och väntar på nyår nu. 2017 har varit intressant på många sätt, men det får gärna ta slut nu.


 

Så det var den årskrönikan, det. Jag reflekterar över året som varit och har lagt märke till en del grejer, bl.a. att jag var ganska deppig under vintermånaderna januari – mars. Om jag inte missminner mig har det ofta varit så för mig under just de månaderna (fan, är det inte så för alla i det här landet?) och det är väl inte så konstigt egentligen. Många faktorer spelade också in, som jag redan skrev var jag stressad på jobbet, käkade p-piller etc. Har även haft en alkoholfri period två gånger under detta år, både då under vintern och sen en gång i höstas. Detta för att ta kontrollen över min alkoholkonsumtion eftersom jag kan ha ganska svårt att sluta dricka när jag väl är igång. Känns bra att veta att jag klarar av att sluta om jag vill.

 

I övrigt känns det som att ganska mycket har hänt under det här året. Har rest en del, ensam för första gången bl.a.,  fått min första fasta tjänst på heltid + fått förstahandskontrakt på en lägenhet, tackat nej till sexologprogrammet och börjat fundera på att plugga till psykoterapeut istället. Lärt känna en massa nytt folk, försonats med gamla vänner och återupptagit kontakten med många polare i Uppsala som jag tidigare inte pratat med på länge. Varit deppig, men kommit tillbaka igen.

Jag hoppas 2018 blir riktigt spännande och att något exotiskt händer. Hoppas ni har haft ett bra år också.

Pusshej

Allmänt

Julen 2017

27th December 2017

 

Todelihoo.

 

Julen är slut och som vanligt känns det lite vemodigt och tomt. Jag går och längtar så mycket och sen är det plötsligt över! Imorse kom jag hem från Finland där jag firat tillsammans med familj och släkt. Har haft det väldigt bra, själva julaftonen blev mysig med middag, julklappsutdelning och kyrbesök och juldagen blev party eftersom vi hade överraskningsfest för min farsa som fyllde 50. Efter festen gick jag ut tillsammans med några vänner och hade en riktig toppenkväll som slutade någon gång runt fyra på morgonen och som jag fortfarande känner mig ganska trött efter, haha.

 

 

 

 

Så det var den julen, det! Eftersom jag är rätt sliten efter båtresan hem då jag ofta sover väldigt dåligt orkar jag ej skriva så mycket mer för stunden, men kan i alla fall nämna att nu börjar preppandet inför nyårsfirandet som jag också ser fram emot väldigt mycket. Sen är det dags för min och baes resa till Kap Verde och efter den är det äntligen dags för oss att flytta till vår trea. 2018 kommer därmed att börja på bästa tänkbara sätt.

 

Nu ska vi käka middag. Hoppas alla haft en bra julhelg.

 

Pusshej

Allmänt Skolkurator Socionom

JULLOV!

19th December 2017

 

Todelihoo.

 

Idag var det avslutning på skolan och således äntligen jullov för eleverna och personalen. Jag och den andra kuratorn jobbar resten av den här veckan, men sen går jag på ledighet och blir borta ända till den 15 januari. Känns så ofantligt skönt, jag är mer än redo för det efter den här terminen. Ska fira jul i Finland med släkten och tillbringa nyårsafton hos en vän här i Stockholm, och under den första veckan på 2018 åker jag och bae till Kap Verde. Känns ej helt fel.

 

Men nu när höstterminen är slut har jag funderat en del på hur vårterminen kommer bli och jag känner att jag har mycket jag skulle vilja göra på skolan. Vill in i klasserna mer, ännu mer än jag varit det här året. Vill hålla lektioner, gärna tillsammans med lärarna, det har visat sig vara riktigt roligt. Vill i allmänhet göra mig mer synlig, speciellt för de som kanske inte riktigt har så stor koll på vem jag är men som kanske behöver extra hjälp. Framför allt vill jag jobba mer med sjuorna som ju är nya i högstadiet och verkar vara i behov av lite vägledning. Har läst på en del om förebyggande arbete och det finns helt klart mycket jag vill förändra under det kommande året. Förhoppningsvis blir det genomförbart också.

 

Inte nu mer!


Håhåjaja. I övrigt har det varit mycket festligheter på senare tid. Hade överraskningsfest för en kollega som ska sluta för snart två veckor sen, och förra helgen var det julfest för hela personalen. Eftersom vi är ganska många (80 pers eller så) blev det en rätt stor tillställning med sköj stämning där våra Secret santa äntligen avslöjades, spännande. Sen på lördagen var jag på inflyttningsfest för en kompis och det blev en all-nighter där jag dansade till klockan fyra nästan. Kändes som att det behövdes såhär efter höstterminen.

Så det var det. Kommer väl kännas mysko att åka in till en tom skola imorgon, men på samma gång är det ganska skönt. Då kan jag pyssla lite med alla de där grejerna jag ville förändra till nästa år.

Hoppas allt är bra med er.

Pusshej

Allmänt Skolkurator Socionom

Veckan som gick och #MeToo-snack med åttorna

10th December 2017

Todelihoo.

 

Helgen går mot sitt slut, men in a way känns det som att jullovet redan börjat så det är inte så farligt med måndag imorgon. Förra veckan var sista skolveckan för åttorna och niorna, nu ska de iväg på prao och sen är det som bekant lov. För mig som är kurator på högstadiedelen av skolan innebär det alltså att det bara kommer vara sjuor på skolan under de sista dagarna och därför känns det så lugnt.

 

Under veckan som jag gick hade jag och en av svensklärarna lektioner tillsammans med alla åttorna (de är sex stycken klasser och närmar 200 elever, bara i åk 8!) där vi snackade om #MeToo. Jag hade en powerpoint där jag gick igenom fakta, varifrån #MeToo kommer och vad det haft för påverkan på samhället, men även lagar så att de skulle ha koll på att sexuella ofredanden faktiskt är brottsliga handlingar. Sen snackade vi jämställdhet och gjorde ett quiz (där de bl.a. skulle svara på när Sverige hade sin första kvinnliga statsminister, dvs aldrig) och en Heta stolen-övning där de fick ta ställning till olika påståenden. Blev förstås en massa diskussioner om allt möjligt, men rent generellt tyckte jag det gick bra och det kändes viktigt att göra något innan de skulle försvinna iväg på lov.

 

 

På tal om jämställdhet måste jag tipsa om HBO:s serie The Knick som jag maratonkollat under de senaste dagarna (består bara av 2 säsonger), handlar om ett sjukhus i New York i början på 1900-talet och kirurgerna och sjuksköterskorna som jobbade där. Mycket om klass, fattigdom, rasism, rätten till abort, kvinnors utsatthet etc etc = SÅ BRA

 

 

Sist och slutligen kan jag säga att min mens varit försenad till den punkt att jag började noja för att jag var gravid. Gjorde t.o.m. ett gravtest bara för att vara på den säkra sidan, vilket var negativt och lugnade mig för stunden, men fortfarande inte besvarade frågan vart min mens tagit vägen. Sen, klockan fyra på lördagsmorgonen, slog den jäveln till. Horribla kramper, forsande blod och allmän misär stod på schemat. Fick sitta i duschen under ångande hett vatten för att få bort den värsta smärtan och kunde inte direkt förstå att jag bara några dagar innan önskat att min mens skulle komma.

 

HÅHÅJAJA

 

Pusshej

 

 

Allmänt Personligt

Att jobba fast en är sjuk…

4th December 2017

 

Todelihoo.

 

Jahapp, så gick jag och blev sjuk till slut. Är väl inte så konstigt med tanke på att familjemedlemmar, kollegor och elever runt omkring mig har varit sjuka plus att jag går i en alldeles för tunn (men så snygg…) jacka mitt i december. I lördags vaknade jag med den där jobbiga på-väg-att-bli-förkyld-känslan och under resten av helgen utvecklades den. Idag hade den icke gått över och därför beslutade jag mig för att stanna hemma från jobbet. Tänker göra samma sak imorgon också för att verkligen vara på den säkra sidan.

 

Men! Som jag har skrivit förut så är jag ju en sån där jänta som går och får dåligt samvete för att jag är hemma från jobbet och det här händer seriöst varje gång. Blir typ nojig över att folk ska tro att jag stannar hemma bara för att det är kul (???) och känner typ att jag måste justifya att jag verkligen är sjuk och det är ej bra att jobba då och blaha blaha. Varför kan en inte bara inse att 1) ja, jag har dragit på mig en förkylning, och 2) ja, jag måste vila hemma för att den ska gå över. UTAN att ha dåligt samvete? Suck.

 

Dessutom gjorde jag det stora misstaget att kolla min jobbmail på datorn och det ska jag ABSOLUT INTE göra. Är en sjuk, så är en. Då ingår det inte att sitta och svara på mail och ha sig. Dessutom sa jag till en kollega bara för en vecka sen att hen inte skulle hålla på och svara på mail på helgen, så varför gör jag då själv samma sak utanför arbetstid? Ack, detta duktig-flicka-syndrom. Den ständiga viljan att vara duktig och pålitlig och alltid redo etc. Inte undra på att vi kvinnfolk blir utbrända.

 

Nu lovar jag att under no circumstances kolla in jobbmailen imorgon. Jag ska bara ligga raklång på soffan och vänta på att bli frisk. Det är det minsta jag kan göra för min lella kropp.

 

Pusshej